Skratta eller gråta?

Var in till Arboga med B igår, vi handla lite på bolaget och lite annat. När vi kommer tillbaka till bilen och sätter oss i den för att åka hemma så startar inte helvetet! Aaaahhh!!!! Blir så trött! Den skulle ju vara lagad nu men tydligen inte. Fanns inte en chans att den skulle starta heller, inte ett uns till liv i skiten. Ringde till pappa helt galen men han kunde inte göra nått som vanligt. Fick ringa till N och be om råd, han var som tur var på väg in till Arboga så han kunde komma förbi och titta. Men inte kunde han hitta nått fel, bilf*n var stendöd. Så fick ge nycklarna till honom så han kunde åka förbi och testa sen när dom skulle hem så fick jag och B sätta oss och vänta på skjuts. Underbara M var snäll och kom och hämta oss, han bara skratta åt mig när jag prata med honom i telefon, själv visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta... Han fråga "har du nån bensin i då?", haha frågar pappa alltid också, vad tror dom om mig?? Iaf så löste det sig och vi kom hem, N ringde senare på kvällen och berättade att han fått hem bilen. Han hade åkt dit några timmar senare och då hade den startat på en gång, så mystiskt!

M är just nu på väg till hennes hemland, Dominikanska republiken. Hon ska vara borta i en månad, kommer bli tomt utan henne. Skulle också vilja följa med, lite sol skulle man ju inte tacka nej till!



M har storhetsvansinne, eller så vill hon bara komma hem.



Imorgon blir det middag hos A följt av utgång, yeees!


// Frida.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0